Söndag...

Halloj,

bestämde mej ändå sen att inte skriva en story här så där att alla kan läsa.

Har pratat, pratat o pratat och känner mej färdig för nya vindar igen.

Det kommer att bli kämpigt, och det kommer att ta tid, men banne mej allt ska bli bra!
Det värsta är det (eller det bästa...) är att jag ifrågasätter mycket mera efter detta, och kommer inte att godkänna allt så lätt.
Jag vet att jag blir en bättre människa igen en gång, och detta kommer att lära mej massor. Men, man lär så länge man lever.

Hoppas alla människor skulle förstå vad de håller på med, och välja ibland rätta vägar, istället för att tveka och tappa lusten till allt.
Jag vet min plats, men av princip skäl, borde jag göra nåt så att andra fattar. Men jag förlorar mycket om jag sku göra det, för jag älskar det.

Vet att de flesta inte har en aning om vad jag svamlar, men jag måste få skriva ut mina tankar, för märker att det hjälper!
Återkommer med flera argument, och tankar, angående skol och dagisbarn år 2011... Det KAN bli intressanta diskussioner!
Tack för att ni läste!

Kram!

Kris till kris och vidare uppåt igen

Hejsan!
Jag är just nu lite nedstämd, och ledsen.

Jag kommer att så småningom skriva en berättelse här på bloggen, för att få allt att kännas kanske lite bättre. Den kommer direkt ur vårt liv, och kanske ger mej en bättre sinnestämning.

Det har att göra med min lillis, som inte fick någon diagnos i torsdags... Kan ni tänka er att fast kanske alla trodde det, så har han bara skrikit på hjälp i stället. Vi vuxna är ibland ena stora skitar, kan jag säga.

Jag hoppas jag kan skriva historien snart, och jag sku gärna vilja höra era kommentarer om det jag sedan skrivit.

Kramar!

"Jag är trött, sur, arg o ledsen..."

Energi för hundra...

Hejsolihoppsan,

funderar vartifrån all energi kommer, så där plötsligt???

Trött är man ju som de flesta o väntar på våren, men ändå tycks det finnas energi som bara den då man kommer hem från jobb.

De sista året har jag INTE varit så här energisk, men nu är jag så där "normalt" energisk som man borde vara... Och kanske lite till... ;o)

Tänkte just att det är säkert det då man har allt bra på jobbet, trivs jättemassor och har helt otroligt härliga och ärliga människor runt om sig hela dagen. Tack kära arbetskompisar, ni är guldvärda!

Nu ska jag ringa upp en annan "guld-person" och se om man får föra en liten present åt henne, en god vän fyller idag, så jag måste ju komma ihåg henne med nåt smått. Köpte ett magnet hjärta och en tidning om inredning, inredning är hennes passion, o hoppas att hon INTE redan har tidningen, om, då blir jag sur och river sönder den, framför hennes ögon, så får hon sig ett gott skratt idag... Kramis!

"Duracell-pupun Mia"

Och då jag tänkte städa Renés rum så....

Halloj!

Bestämde mej idag att jag ska storstäda Renés rum, det är där de sitter o spelar PS3 och släpar ibland en massa med chips, smörgås, saft osv då de har nåt häftigt på gångs...

Nepp, egentligen får de inte göra det men då katten är borta dansar mössen på bordet.

Nåjoo... städa, men då man börjar MÖBLERA på samma gång... Började klockan 18.30 och jag var just färdig.

Men, kan säga att både jag o René blev nöjda, så nånting gott då mamma bestämmer sig för att "storstäda".

Nu lite lugn o ro, sedan till sängs, det ÄR ju faktiskt arbetsdag igen om några timmar, jag har dessvärre gnott på sedan jag kom hem! :o) Men det känns bra!

Kramar!

Veckan som kommer ger oss många svar

Goder afton!

Satt just här och ändrade i min blogg, och kom att tänka på att i torsdag ska jag och Stigu fara till Jorv och höra hur vår gosse mår...

Det känns jättekusligt tillika, men ändå är man lättad att allt är gjort för denna gång.

Har absolut ingen aning vad de kommer att komma med, så har så här i mitt stilla sinne förberett mej lite på allt möjligt. Stigu igen tänker inte tror jag ens på det... Så känns det i alla fall. Men ofta tänker dom men pratar inte.

Tänkte just att vi har det faktiskt inte så farligt, vi tar det sen, och har märkt att oftast löser sig allt, bara man ger lite tid.

Har bara med åren märkt att jag måste ge tid åt mej själv också, för att bearbeta saker o ting.
Brukar ofta tro att nog blir det bra, o sen går jag an som en höna lite här o lite där, o lugnet finns inte i mej alls.

Den här våren kommer att vara lite extra, eftersom vi har René igen under lupp, pga. av hosta o andnings svårigheter. De kollar nu upp och vi får säkert den domen i februari. Troligtvis astma säger dom, men det ska kollas noggrannt förrän vi får en diagnos.

Nog tramsat om detta, återkommer här någon dag igen, och hoppas verkligen att torsdagen går bra!

Bilden här nedan beskriver mej ganska bra just nu...

Kramisar!

Jippiii

Jag blev för andra gången faster i tisdags! Den 18.1.2011 föddes min andra brorson! Jag är så glad att allt gick väl.
Idag har de anlänt hem, och deras familjeliv kan börja som en 4 personers familj. Önskar dem massor med lycka till, och skulle så gärna vilja bo närmare dem!

Har varit sjuk, så har inte sett underverket ännu, men snart!

Faster-Mia

Latmask

Den här helgen kan jag säga att jag varit LAT! Usch mej ändå, men kanske riktigt bra också.
Klart jag har lagat mat o tvättat kläder, men det räknas inte till nåt, för det gör jag dagligen, nästan.
Men kan ärligt säga att kroppen nog begärt att jag ska lugna mej, för lördagen började med en huvudvärk, som höll på hela dagen... Jag helt enkelt hatar det då jag vaknar o man har färdigt huvudvärk. Lider av migrän, men det här var inte riktigt lika hård... 
Sedan har jag hud utslag i nacken som oftast kommer då jag stressar lite för mycket. Stressen är inte alltid heller att jag ränner på från plats till plats, utan tankarna jag haft den sista tiden har också stressat upp mej lite.
Men man ska inte klaga! Jag HAR det bra! Måste bara varva ner nu lite, o inte kräva så mycket av mej själv.
Nu är det dags för bädden, ty det är en ny arbetsvecka framför. Hoppas det blir en givande vecka, för det jobb jag har tar mycket, men ger ibland ännu mer!
Ha en bra vecka allihopa!

H. Mia med utslag  i nacken... :o) o ville bara "järma" idag!

I en familj som får ta emot mycket, men vi är starka!

Hejsan!

Det har varit en vecka full med händelser igen för den här familjen.

I torsdags ringde de från skolan o sade att René mår dåligt, o klagar på andningen o ont i högra lungan... De hade haft jumpa lektion o René hade spelat handboll.

Satte mej i bilen o hämtade honom från skolan o vidare till läkaren. Tyvärr var inte vår egen läkare anträffbar så vi fick en annan. Vår egna läkare har ju redan satt igång en process angående Renés problem med andningen, så den andra visste ganska snabbt varför vi kom...

Så nu lever vi med en astmapipa, gör 2 ggr per dag PEF "blåsning" och väntar att vi ska på spirometri test den 2.2.
Efter detta reds allt ut, o en diagnos kan fastställas, kanske på barnpolikliniken.

Jag klagar inte, astma är i så fall inte det värsta, så innerst inne är jag redan lättad att inget farligt syntes på röntgen bilderna.

Allergitestet visade heller inga allergier, så gissa om vi var lyckliga då vi förstod att vår kära hund får leva med oss länge ännu!

Jag tror att då man "prövas" lite nu o då, så blir man starkare, o starkare, men nog erkänner jag att det sku vara skönt med lite lugn också.

Heh, kanske vi kommer att ha en lugn tonårstid istället, denna familj! :o)

Ha en härlig skön lördagskväll!

Funderar ibland varför...

Hejsan!
Ligger hemma i en ryslig flunssa, och ibland kommer det vissa funderingar som man bara måste fundera på en stund, för att sedan se det positiva i det.
Igår började skolan för gossarna och det var ju en ganska "svår" morgon... Men det var det inte bara för dem, utan säkert alla andra skol elever också.
Oscar är inte sååå skolfrälst och på honom märktes det tydligt i humöret, iaf på eftermiddagen o kvällen. Blev så många gånger ledsen igår, och tänkte på alla dem som har "lätta" barn, och fick en känsla av svartsjuka. Gudskelov for den känslan ganska snabbt bort, för då jag såg i Oscars ögon var det som om jag såg en liten hundvalp som bara var ledsen... Oj vad jag älskar just MINA barn, fast det är otroligt svårt ibland. Oscar är ett krävande barn som man bara måste räkna många gånger till 10, René är lite lättare "fall" men han är känslig, så man måste acceptera det.
Jag är ärligt sagt ganska nervös för slutdiskussionen på Jorv den 27.1... Kommer det nåt fram, så skulle jag vara ganska lättad, för då får vi råd och hjälp och VET varför Oscar ibland är så besvärlig.
Jag hoppas innerligt att han får många förstålesefulla människor i sitt skol liv också, som accepterar att alla kan inte vara lika och att alla MÅSTE få en chans, hur busiga och "gläfsiga" dom sedan är...
Svartsjukan som jag kände försvann ju snabbt, och egentligen skall man ju vara glad för att få kämpa lite, jag tror man bara växer som människa, och på så sätt inte sätta så stora krav på sina barn, utan man glädjs ät många små saker.
Älskar mina söner, och kommer att strida som ett lejon för dem och deras bästa.

Spännande tider...

Hejsan, och trevlig fortsättning på år 2011!

Funderade just då telefonen "pipade" till, att varför hoppar jag upp och är liksom spänd och så...
Ha, jag kom på VARFÖR jag är lite spänd... Det närmar sig och jag ska snart bli faster igen för andra gången! Så jag lever i en spännande tid, men mer spännande är det förstås för den som ska "göra nåt åt saken"...
Jag träffade min bror, hans fru och härliga Noah förra veckan, och är nog så glad att få ha dem i mitt liv! Fast man inte träffas så ofta så känns det ändå varje gång så härligt att se dem!
Man borde skärpa sig med att träffas oftare, och det tänker jag satsa på.
René och Oscar är också så förtjusta i sin kusin, och jag vill satsa på det att de faktiskt lär känna varandra.
Det var allt för denna gång från min totalt tomma skalle, för det är den faktiskt idag, mer än normalt!

Ha det bra!