Hejsan!
Tänkte idag då jag satt i frissa stolen att nog ändrar hårfärg mycket...
Tänk, jag var blon blondare blondast ända tills för ca. 5 år sedan. Nu är hårfärgen så mörk, med lite inslag av rött... Jag ändrade min hårfärg då jag gick igenom min värsta kris hittils. Det gjorde mej då på bättre humör och på nåt sätt kände jag mej piggare då jag chockerade alla... Inte kan man väl egentligen säga att jag chockade alla, för med facit på hand så trivs jag med mörkt, och tycker själv att jag passar med mörkt. Det finns dom som inte kan tänka sig att jag varit ens ljus...
Mina pojkar t.om funderade varför DOM är så ljusa... Jepp, har visat foton på mej själv, så de fattar!
Men slut skrivet om hårfärgen!
Annars är allt lugnt här, märkte faktiskt idag hur enklare det har blivit då pojkarna blivit äldre, men behöver inte planera lika mycket om sina små springas mera, utan gossarna klarar sig själva en tid, BARA MAN HAR MAT åt dem!
Men det kommer ju allt annat med i bilden då de blir äldre igen, t.ex de bryr sig mera om vad kompisarna säger, och ibland märker man att de funderar på nåt men vill inte riktigt berätta... Så kan säga att man inte vet ALLT mera, och de har ett litet eget liv också. Men kan nog erkänna att jag "i smyg" följer med och ser till att de har det bra.
Kramisar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar