En återblick av år 2010

God morgon!

Nu då man har julen i huset, och fått lite distans från allt så är det vissa tankar som kommer fram.

Satt och njöt på gossarnas julfest, och beundrade de små skolbarnen som var så duktiga på scenen. Mina tankar har de sista timmarna nu gott till de föräldrar som kräver allt för mycket av sina barn.
Kan ärligt säga att har några sådanna lite här o där, och det känns inget vidare att följa med den ruljansen.

Är förbannad på föräldrarna och tycker så synd om de små söta barnen som tydligen ska måsta kunna allt före de fyller tio... Skolarbetet måste vara så perfekt, och allt ska vara så precis alltid. Vad månne det blir av barnen till slut, med alla krav redan då de är i skolan?!
Har tyvärr från min egen barndom sett att ofta har det ändå misslyckats och barnen har blivit "rebeller" som söker sig själv länge i livet.

Kan inte säga att jag inte kräver nåt av mina egna; jo, till en viss mån, men ganska passligt. Jag ger dem kärlek, trygghet och jag är "bara" där för dem.

Mina två gossar är rätt olika, så det är intressant att följa med deras utveckling. Ibland får vi ha stora diskussioner om rätt o fel, men märkte att René har förstått nu.
Härom kvällen var han arg då jag nekade en sak, och efter ett lätt utbrott sade René att "jag vet att du bara vill mitt bästa." Gissa om det värmde!

Då man kräver för mycket av sina barn så har tyvärr barnen det inte lätt, de får prestations ångest och MÅSTE alltid vara bäst.
Oscar hämtade hem ett matematik prov härom dagen, och jag trodde det skulle gå till skogen med det (joo... jag vet att man borde tänka positivt), men nej, han fick en jättebra siffra, och vet ni hurdan känsla jag fick då jag såg hur pojken sken o var nöjd. Vi hade nämligen STORA problem då vi kvällen före skulle repetera, men vi kom överrens att det får gå hur det går, då vet man ju att har det gått hem eller ej...

Ja, ska barnen måsta vara bra på allt, eller ska vi vara nöjda med det de redan kan o är bra på?
Jag tycker de ska få vara barn länge, och inte ha sina föräldrar som kräver. Men alla har ju rätt att göra som man tycker. Det kan se bra ut på utsidan, men det kan vara ganska "fult" på insidan.

Ajaa... Vi hade sista tiden på Jorv häromdagen också, och i januari har vi slut diskussion. Intressant ska det bli, men både jag o Stigu och hela släkten är "godkända": Oscar har en trygg och säker krets runt sig, och fast många tycker det är tassigt då man är så öppen om allt, så fick vi positiv feed back för att vara öppna om vår process på Jorv. De sade att det är ofta föräldrar som inte ens berättar åt de närmaste att barnet är "under lupp". Tragiskt!

Nu är det dags att börja fira jul, och jag önskar alla mina läsare en härlig lugn jul!
Kramar!