Igår brast det för mej, och visste att snart händer något som får mej o brista...
Det har hänt så mycket den sista tiden, att man inte riktigt hunnit själv med alltid, och man har satt vissa saker "on hold" för att säkert bara skydda sig själv. Den tendensen har jag tyvärr och sedan vid nåt skede känns allt så bläääh...
Jag skriver mycket och är öppen, men det finns faktiskt saker som jag aldrig säger eller berättar. Alla tror bara att jag spelar med öppna kort och berättar allt, men fakta är att så är det inte. Alla har vi något som bara få utvalda får ta del i.
Idag är mina ögon trötta och kan tacka nån där uppe att vädret är friskt och skönt och solen vill lite glimta fram.
Mina innersta tankar just nu är mycket röriga, och det är det jag försöker reda upp och ta reda på hur saker ska fortsätta.
Alltid kan man inte bestämma själv, man måste ta andra i tankarna också. Men ibland får man också vara en egoist och tänka bara på sig själv och inga andra. Jag har svårt med det, för jag älskar t.ex mina söner så mycket. Älskar många andra också, sådanna som visat sig vara mina sanna vänner, som ställer upp i vått o torrt.
Efter 39 år på denna jord är jag glad att jag har det på det torra, vilka jag kan lita på. Har märkt att det behövs inte många sådanna så har du ett härligt nätverk, som stöttar då man behöver det. Det finns ej många som jag kan gråta med, och de som sett det, ska vara stolta. Ibland känns det som om man sku vara den lilla, rädda, osäkra flickan som ännu stod o funderade på vad hon skulle bli då hon blir stor....
Igår kväll var jag den flickan, och nu i skrivandets stund har hon kanske blivit en aning säkrare...
Önskar er alla en bra dag, jag ska ta några timmar "time-out" idag och vara bara ensam.
Kramar, Gloskärs-Maja
1 kommentar:
jag grät när jag läste vad du skrivit. Det var som att titta mej själv i spegeln :(
jag e just sån....alla tror att jag e öppen o glad men bakom stängda dörrar tar ibalnd kraffterna slut o jag kollapsar....inte många som sett mej eller ens hört mej gråta för jag vill ge ut en stark bild av mej.....men kom ihåg kära Mia att tårar rensar....det är nåt jag lärt mej....även om de gråts i smyg men de rensar o ger en lite mera energi varje gång. Många kramar från Hanna o by the way....jag e så glad att vi äntligen ska hinna träffas nästa lördag :)
Skicka en kommentar